Covid-19 drog in över Norden med full kraft under våren 2020. Ett år senare har pandemin fortfarande världen i ett starkt grepp. Både de hälsorelaterade och de ekonomiska konsekvenserna av viruset har dock varierat mellan de nordiska länderna. Samma sak gäller för den politiska responsen.
I den här…
Covid-19 drog in över Norden med full kraft under våren 2020. Ett år senare har pandemin fortfarande världen i ett starkt grepp. Både de hälsorelaterade och de ekonomiska konsekvenserna av viruset har dock varierat mellan de nordiska länderna. Samma sak gäller för den politiska responsen.
I den här rapporten görs en bred belysning av konsekvenserna av Coronapandemin för de nordiska nyhetsmedierna. Studien fokuserar på följande aspekter: reklammarknadens utveckling, publikmarknadens utveckling, politiska stödinsatser samt, avslutningsvis, de övergripande strukturella och ekonomiska konsekvenserna för de nordiska nyhetsmediemarknaderna av pandemin. Rapporten bygger på data för perioden mars till december 2020 och det redaktionella arbetet avslutades i mitten av mars 2021.
Studien har genomförts av Nordicom vid Göteborgs universitet i samarbete det nordiska medieforskarnätverket ”Nordic Media Systems Research Network”. Rapporten har initierats och finansierats av Nordiska ministerrådet.
Læs mere
Forfatter:
Signe Ravn-Højgaard; Marko Ala-Fossi; Heini í Skorini; Hannu Nieminen; Hallvard Moe; Anna Maria Jönsson; Valgerður Jóhannsdóttir; Birgir Guðmundsson; Kari Karppinen; John Grönvall; Ulrika Facht; Rasmus Burkal; Klemenz Hrafn Kristjánsson; Rógvi Olavson; Bia Sjøvoll
Editor:
Jonas Ohlsson; Mark Blach-Ørsten
Årstal:
2021
Emner:
Covid-19; Mediepolitik; Mediestøtte; Journalistik; Nyhedsmedier; Public service
Publikationssted:
Gothenburg
Publikationsland:
Sweden
Udgiver:
Nordic Council of Ministers
Journalistik når alle kender alle
Forfatter:
Naimah Hussain
Årstal:
2020
Emner:
Journalistik; Kilder; Interview; Kvalitative forskningsinterview; Grønland; Medier
Titel på tidsskrift:
Tidsskriftet Grønland
Volumen af tidsskriftet:
2
Tidsskriftsnummer:
68
Udgiver:
Det Grønlandske Selskab
Publikationsland:
Danmark
Little research has been conducted to examine Greenlandic media and journalism. This thesis initially outlines the Greenlandic media landscape as a small media system which - despite some mutual differences - shares many similarities with the Danish media system. It is, however, also characterized b…
Little research has been conducted to examine Greenlandic media and journalism. This thesis initially outlines the Greenlandic media landscape as a small media system which - despite some mutual differences - shares many similarities with the Danish media system. It is, however, also characterized by certain highly important vulnerabilities. The thesis therefore goes on to suggest the concept of “small society journalism”.
The primary empirical data is collected through observation studies and qualitative interviews with practicing and former journalists, editors, interns and journalism teachers. By entering into a dialogue with journalists in Greenland, the study of the data sheds light on a range of issues that are related to journalism practice in Greenlandic news media. Theoretically, the thesis draws on Bourdieu’s field theory and the application of field theory by other journalism and media researchers in the study of journalistic practice. The application of field theory, however, requires a specific national context, and in the case of Greenland, a post-colonial prism is key in order to grasp the reality that unfolds in the editorial room as an analytical field. As a consequence, the thesis also draws on concepts from postcolonial studies.
The analysis gives an ethnographic description of the routines and the structural framework surrounding the editorial work, and of how the production of news takes place. Subsequently, an analysis of the critical significance of the sources and of the challenges that are related to finding qualified and accessible sources, which is a crucial instrument in journalistic practice, follows. This is followed by a discussion of the - in a Greenlandic setting - inevitable question of language which partly determines much of the daily journalistic work procedure, for example by the central editorial role given to the translator.
The thesis shows that journalism and media is a much debated and disputed field in Greenland and that Greenlandic journalists struggle with geographic, economic and structural vulnerabilities that exist in small media systems. Furthermore, a number of dilemmas relating to language and culture exist which are of vital importance to how the journalists work.
Kalaallit Nunaanni tusagassiuutit tusagassiornerlu pillugit ilisimatusarneq annikitsuinnaammat ilisimatuutut allaaserisami matumani aallarniutigineqassaaq Kalaallit Nunaanni tusagassiornerup misissuiffigineqarnera, tusagassiorfeeqqatut systemi qanoq ittuunersoq misissuiffigalugu taannalu assigiinngissuteqartaraluarluni sananeqaatimigut inatsisiliorneqarnermigullu danskit
tusagassiuuteqarnermi systemiannut assinguvoq, kisiannili Kalaallit Nunaanni tusagassiorfeeqqatut systemip ilisarnaatigai immikkut ittumik eqqoruminassuseqartuuneq.
Taamaattumik ilisimatuutut allaaserisami siunnersuutigineqarpoq oqariartaaseq inuiaqatigiinni inukitsuni tusagassiorneq Hallinip Mancinillu tusagassiuuteqarnermi systemimut teoriannut ilisimaneqarluartumut ilassutigineqassasoq.
Ilisimatuutut allaaserisami misilittakkat pingaarnerit katersorneqarsimasut alaatsinaattuunermit aalajangersimasumillu amerlassusilikkanik siornatigut maannalu tusagassiortunik, aaqqissuisunik, ilinniartunik ilinniartitsisunillu apersuinertigut ingerlanneqarput. Misilittakkanik
misissueqqissaarnerup takutippaa ajornartorsiutinik arlaqartunik peqartoq Kalaallit Nunaanni nutaarsiassaqartitsinermut ingerlanneqartumut tunngasunik. Ilisimatuutut allaaserisami tunngavigineqarpoq Bourdieup misissuinermut teoria kiisalu tusagassiornermik tusagassiuutinillu
ilisimatuut allat Bourdieup teoria atorlugu tusagassiornermik atuuttumik misissueriaasii. Teorip misissuinermi atorneqartup piumasaraa nunami pissutsit atuuttut isiginiarneqassasut Kalaallillu Nunaat pineqartillugu nunasiaataasimanerup kingunerisa sunniutai oqaluttuarisaanerlu
pissusiviusunut atuuttunut pingaaruteqarput, aaqqissuisoqarfinni misissuiffiusuni atuuttut taamaattumillu ilisimatuutut allaaserisami oqariartaatsit nunasiaataasimanerup kingunerinut tunngasut misissuinermut ilaapput.
Misissueqqissaarneq aaqqissuisoqarfinni sulinermi inuiattut kinaassuseq aallaavigalugu suleriaatsinik tamatumalu sinaakkutaanik takutitsivoq kiisalu takutilluguttaaq ulluinnarni nutaarsiassalerisarneq qanoq ingerlasarnersoq. Tamatumuma kingorna misissuiffigineqarput
tusarfiit qanoq pingaaruteqartiginersut, tusagassioriaaseq qanoq ittoq ingerlanneqartarnersoq kiisalu tusarfinnik atorsinnaassusilinnik nassaassaasunillu nassaarsiortarnermi suut unamminartuusarnersut, tassalu tusagassiuinermi sakkut pingaaruteqarluinnartut pineqarlutik.
Tulliullugu oqallisigineqarpoq – kalaallinut atatillugu – apeqqutit sammiuiminaatsut oqaatsinut tunngasut tassalu ulluinnarni tusagassiortutut sulinermi tunngaviusumik anguniarneqartartut aammalu imminni isumalerujussuit. Tusagassiornermut ingerlatamut tunngaannaratik aammali
avatangiisigisat tusagassiorfinni oqaatsinik atuinermi naatsorsuutigisaannut tunngasut taamalu aamma kalaallinik kinaassusiliisut.
Ilisimatuutut allaaserisap takutippaa tusagassiorneq tusagassiorfiillu Kalaallit Nunaanni annertuumik oqallisaasut kiisalu kalaallit tusagassiortut akiorniagassaat nunamut, aningaasaqarnermut aaqqissuussaanermullu tunngasutigut eqqoruminassuseqaannaratik aammali
arlalitsigut oqaatsitigut kulturikkullu akunnattoorutinik nalaanneqartarnermut tunngasartut, tusagassiortutut qanoq suleriaaseqarnermut pingaaruteqartorujussuarnik.
Læs mere
Forfatter:
Naimah Hussain
Årstal:
2018
Emner:
Journalistik; Medier; Sprog; Kilder; Etik; Kvalitative metoder; Små samfund; Mediepolitik
Publikationssted:
Roskilde
Publikationsland:
Danmark
Udgiver:
Roskilde Universitet
»Avisen er uafhængig af politiske og økonomiske særinteresser« står der ofte i Sermitsiaq og AG’s tillægsaviser. Alligevel kan virksomheder og myndigheder betale for at bestemme, hvad journalisterne skal skrive i dem. I resten af avisen skal selv samme journalister forholde sig kritisk til samme vir…
»Avisen er uafhængig af politiske og økonomiske særinteresser« står der ofte i Sermitsiaq og AG’s tillægsaviser. Alligevel kan virksomheder og myndigheder betale for at bestemme, hvad journalisterne skal skrive i dem. I resten af avisen skal selv samme journalister forholde sig kritisk til samme virksomheder. Formår de det?
Læs mere
Forfatter:
Signe Ravn-Højgaard
Årstal:
2017
Emner:
Medier; Grønland; Media; Greenland; Medieøkonomi; Journalistik; Journalism
Navn på avis:
Sermitsiaq
Volume & nummer:
48
Dato & år:
01. december 2017
Kalaallit Nunaanni tusagassiornermik ilinniartitsineq 1982-2017 | Journalistuddannelsen i Grønland 1982-2017
Forfatter:
Naimah Hussain
Editor:
Naimah Hussain; Mariia Simonsen; Naja Paulsen
Årstal:
2017
Emner:
Journalistuddannelsen; Journalistik; Medier; Uddannelsespolitik
Publikationssted:
Nuuk
Publikationsland:
Grønland
Udgiver:
Ilisimatusarfik / Atuagkat
ISBN nummer:
978-87-92554-94-9
Skismaet om størrelse - hvad skal vi med en grønlandsk journalistuddannelse?
Forfatter:
Naimah Hussain
Editor:
Naimah Hussain; Naja Paulsen
Årstal:
2017
Emner:
Journalistik; Journalistuddannelse; Uddannelsespolitik
Publikationssted:
Nuuk
Publikationsland:
Grønland
Titel på værtspublikation:
Kalaallit Nunaanni tusagassiornermik ilinniartitsineq 1982-2017 | Journalistuddannelsen i Grønland 1982-2017
Udgiver:
Ilisimatusarfik / Atuagkat
ISBN nummer:
978-87-92554-94-9